Ett litet finger

Inte för att jag förstår.
Inte för att jag borde förstå och inte för att jag kommer förstå.

Här tickar sekunderna förbi och vad som sågs som dagar och veckor blev till år och många år komma skall. Löften är inte så starka som man hoppades på när man var mindre, men jag är fortfarande liten. Jag har knappt varit med om något alls. Det har jag förstått sedan länge, jag har aldrig trott något annat.
Vad man än tror, säger och gör så kommer jag alltid vänta på att just det ska hända, inte för att jag vet vad "det" är och jag kommer troligtvis aldrig få veta. Eller vad vet jag? Det här är kanske bara ännu en fas i livet, ännu ett slags steg i mitten av något. Men visst har jag sagt att livet blir aldrig bättre än såhär och visst har jag sagt att det är nu allt händer. Eller var det bara jag som blev förd bakom ljuset i skuggan av en flaska vin?

Åren har blivit stora minnesluckor, man minns inte det man inte vill minnas, det krävs att någon annan ska rycka upp en och utsätta en för den plågan. Nu pratar jag inte om de minnesluckor alkoholen skapat i sina suddiga dagar. Mer bara alla de glada stunderna, just för att man ska kunna se fram emot något eller kunna leva i nuet. Och vem fan lever i nuet.
Det är mer bara en tröst att något bra kommer hända.

Och visst kommer något bra hända, jag kommer bara inte inse det.
Det är jul igen, och jag har förstått vilka månader ens liv tar fart och vilka månader allt går åt helvete. Det mesta handlar väl helt enkelt om att hålla en jämn balans.
Jag sitter och skriver som om jag visste så väl, rent skitsnack. Jag vet ingenting och jag har aldrig haft fötterna på jorden. Så jag frågar vad som krävs, för att få mig att bli nöjd. Men jag är inte den typen som blir nöjd.
Målen ersätts med nya mål. Och jag har ett förjävligt bollsinne.

Inga strumpor och nattens drömmars svett ligger och gror vid mina svettkörtlar. Inga strumpor och ett skitigt hår. Med en orakad hals och frukost mellan tänderna. För varje år som går svävar som fortare och fortare förbi. Att Vintern skulle bli så döv hade jag aldrig trott, samtidigt som jag visste det långt sen innan.
Allt ordnar sig med tiden.
Ta dig i kragen för i helvete. Klart slut.