26/27/8-10

under köksfläkten har det runnit mycket vatten under broarna. nätter blir mer och mer från helger till veckor, och på så sätt till månader.
dan viktor, the guild, zigenarmusik och folk. några månader har gått sen jag började smutta på finwhiskeyn. än har jag inte rört någon fincigarr. har inte funnits läge. imorgon sker ett farväl till en av mina närmsta vänner som ska flytta till kalix, men det är lugnt. man börjar bli ganska van vid det nu att ens närmaste far iväg, det är väl inte förens då man inser hur mycket dom betytt för en.
nog för att jag ville växa upp lite för snabbt och nog för att alla vill det. nog för att alla kommer förbanna sig själva för att tänka så efter. och jag är precis som alla andra. vilket är precis det jag alltid spekulerat i, på samma sätt som att alla är unika är alla precis som alla andra. det tanken och balansgången gräver en än, fem år efter allt satte fart. på samma sätt som att människor förändras så som motsatsen.
jag kan dock ej skriva längre, föll för trenden och lämnar tomma ord i intet i väntan på silverpilen som aldrig kom. röda linjen är avstängd igen.
chansen finns att jag flyttar ut med norra pendeltåget igen för en stund. klagar inte dock. mat på bordet, pengar på fickan och ett hälsosamt leverne. kanske just det en annan behöver.
för bara ett halvår sedan skulle jag flytta till götet, bli skomakare och leva lycklig tills jag dör. nu har jag världens bästa jobb och kan inte va mindre nöjd. kylskåpsfläkten lägger av och konstaterar att lars demian är ett musikaliskt geni. när magkänslan sviker en finns dock bara den man kan lite på. den börja surra igen som om den spinner. fegt att tro på sånt kanske. nu dricker jag glaset ur och tackar för mig.

Dagarna fortsätter rinna förbi

Inte mycket kvar att göra nu. Nytt boende, nytt jobb, nytt liv.
Vänner har hittat sina kärlekar, några har mist sina och jag räknar pavor i glasåtervinningen.
Rutinerna är borta, på riktigt nu.
Vet att det knappt skrivs något längre, inte för att jag inte vill men det går inte helt enkelt. Annat än rutinerna och allt det materialistiska/sakliga har ändrat på sig så har inte mycket annat rört sig.
Nätter blir till dag, frukost och middag blir mer och mer samma sak.. och det är sommar igen trots allt.

En har skaffat barn, en har flyttat ut i en husvagn, en har flyttat ihop med en annan, en ska flytta till kalix och det är en stor jävla kärleksnoja över hela storstan.

Jag lägger min lön på begagnade vinylskivor och dyra cigaretter som någon idiotisk version av ett anti-hemma-spa och Waits förblir kvällens soundtrack.

mest för jobbet

don't mind, nytt kommer snart..

Adams mest awesome playlist ever
Adams mest awesome playlist ever

27.03.10

jag har flyttat.

nu har jag bott på narvavägen vid karlaplan i drygt en månad och börjar vänja mig.
inte mycket händer och likaså på denna "blogg".
sånt fult ord.

jag saknar allt och inget, funderar på att satsa på tobaksindustrin eller vapenhandel.
bara för att slå mig själv på käften.

jag är i rätt balans men på fel lina?

hälsa på någon dag ok?

26.01.10

Jag lever på lånad tid, och ingenting har hänt.
Men snart har tåget gått, det tar bara en sekund och jag kan äntligen få ålderskriser, diabetes och ryggproblem. Nog för att allt är fortfarande en lek men hur länge då? Det är lätt att göra som alla andra, men vem är jag att döma? I en eka vill jag alltid va, guppa lite fram och tillbaka utan en åra. Utan kanal 6 pålagda skratt och utan reklampaus.

Som om en kommande vår vore förlorad står jag i garaget och hugger ved. För att få någon slags kondition gissar jag, men mest för att rensa tankarna, dock är det smällar man får ta.
Det är ett stort ansvar att skapa sin ungdom, frågan är om jag för oansvarsfull och att min sköna grej kommer bara lösa sig med tiden som den nollåttan man är. Schyssta, balla grejer hela dan, full fart och "utan broms". Men jag får stryk när jag blir trött. "Spyr i busskuren som om jag var något slags djur, i en folktom buss brukar jag hålla tal om kultur." Ett jäkla äventyr att tänka tillbaka till eller bara en tjock dimma av en evig baksmälla och reklamavbrott.

Man vill ju bli ihågkommen, lika väl som man vill bli glömd.
Ska väl göra en bra kombination av de båda en vacker dag, jag jobbar ännu på hur.

Nej, egentligen borde jag bara sitta på en stubbe och skriva till någon jag håller kärt. Dock inte för kärt, det är farligt att vänja sig och man klarar sig alltid bäst själv. Bara det att det lätt blir ganska trist.. Allt eller inget lockar mer än att vara instängd i en byråkrats skal. Jag borde köpa ett torp på landet, bada näck och lägga tak. En dag blir det av.
Först ska jag få magsår i en annan huvudstad och kräkas på många fler.

Jag hoppas att det kommer en dag snart som jag kommer minnas ett tag, vinterdeppet hann ikapp mig tillslut.

god natt

En helg som nästan fick mig att dö.
Dock inte för alla tömda flaskor, utan för en växande nervositet som grott sig under veckans gång.
Även om fredagens rus hjälpte till.

Luften gick ur mig, jag sov som ett barn inatt.

inte lika tragisk i guess

Ett ord som vilat på tungan dom senaste veckorna vars mening har fått bli analyserad av endast mig själv.

Varsamt.

Det låter inte så vackert som donny darko's cellardoor. Men det har en bra kombination av hårda konsonanter men ändå håller kvar sin mjuka vokal-klang. Och innebörden är ofta underskattad eller till och med ignorerad.
Ta det varsamt, en enkelt sak som både du och jag hört många gånger men när man har tråkigt på sitt knog så behöver man något annat att tänka på, glömma bort tiden lite.
Och ofta glömmer man gärna bort att alltid ta det varsamt, med dom som förtjänar det. Galenskap och vårdlöshet kan lätt gnola till ett magsår, ju äldre jag blir ju skörare blir jag. Och allt mer sällan lyckas jag uppnå någon slags frälsning av flytande klokskap.

Nu är vintern här, jag ser fram emot lite dramatik i mitt liv med viss bävan. Man är ju inte lika naiv längre som när vi var sjutton år..